I samma utförande som VKV Lisa FE med stor centrerad packlucka fram och bak samt däckslayout-FE. K2 Anita FE har dessutom tre vattentäta skott, två svarta kolfibersitsar och
styrpedaler monterade i båda sittbrunnarna.
Styrs vid leverens av
främre paddlaren, men roderlinorna kan kopplas om. I standard styr
bakre paddlaren (vilket är ungefär lika bra som att ha bilratten i
baksätet..).
Specialtillbehör finns, men ingår ej. Bland annat finns säkerhetspontoner-FE,
vilka är avsevärt
mer funktionella än VKV:s standardpontoner.
K2 Anita i Fischer Edition (FE)-utförande och har utöver Standard/Jubileum:
Två kolfibersitsar
Sex extra däcksbeslag med gummicord. Placerat
mellan akterluckan och rodret. Avsedda för FE-pontoner, men bra även till
annat.
Två fästen för FE-kartfodral på fördäck.
A3-fodralet placeras i knät, ovanpå kapellet.
Två bärhandtag i teak
Styrningen placerad fram istället för bak (det
går att koppla om). Det är alltså den person som har bäst utsikt som
styr.
Att paddla K2 Anita är roligt. Många tvåor är ju stora, tunga och allmänt klumpiga. Men VKV K2 Anita är ingen pråm, den är lika smal som en enmanskajak och är därför riktigt snabb. Det är mer socialt att paddla en tvåmanskajak eftersom man alltid paddlar lika fort. Bara en kajak att lyfta (den väger iofs 36 kg, men det är 10 kg mindre än en del andra tvåmanskajaker). Man hjälper varandra när man kliver i/ur osv.
En konsekvens av att den inte är stor som ett hangarfartyg (många upplever tvåor så...) är att den inte lastar så mycket. På en tälttur måste man därför vara ganska minimalistisk, men är man van att vandra med tält är det inget problem, då är man van att inta packa för mycket.
I klubben kallar vi den fartmaskinen. Problemet med den när man paddlar i grupp är att den brukar ligga i täten och dra upp tempot.