Hem > Om Magnus > Expeditioner > 2001 Runt Skandinavien > Åland-Stockholm

Åland-Stockholm

Söder om Mariehamn

2001-10-20

Såg den åttonde havsörnen sedan jag passerade Hangö och ännu en säl. Anlände på
kvällen till Lågskär, 30 kilometer söder om Mariehamn på Åland.

Paddlat från Åland till Sverige

2001-10-21

Sjösatte kajaken en knapp timme före soluppgången och paddlade ut på havet. Vindens vågor kom från vänster. Mitt ute på Ålands hav är det inte speciellt trångt, ändå tyckte tydligen föraren av en stor motorbåt att det var nödvändigt att köra nära mig i hög fart och skicka in vågor även mot min högra sida. Jag undrar om föraren också tycker att det är lämpligt att köra bil på trottoarer för att titta på fotgängare?Ännu mer absurt är att det på båten stod "Räddnings...", jag såg inte exakt.

Väldigt mycket trafik, innan jag anlände till Söderarm i Stockholms nordostra skärgård såg jag arton fartyg.

Jag kommer att anlända till Vaxholm under kommande lördag (27/10). Återkommer med exakt tid, men det blir ungefär mitt på dagen.

Kommer till Vaxholm klockan 11 på lördag

2001-10-25

På lördag klockan 11 anländer jag till Vaxholms kanotklubb vid Eriksö friluftsområde. Det är samma plats jag startade på för drygt 200 dagar sedan. Då jag kommer till bryggan har jag tagit mig runt Sverige, Danmark, Norge och Finland genom att paddla 529 mil, dragit kajaken 77 mil till fots och 76 mil med en gammal cykel. Totalt är det 682 mil.

Sammanfattning

2001-10-26

Färden började den sjunde april då jag lämnade Vaxholms kanotklubb utanför Stockholm och paddlade söderut längs den svenska ostkusten. Det blåste väldigt mycket, för det mesta motvind och det regnade nästan varje dag. På nätterna var det ofta minusgrader.

Det hårda vädret fortsatte med få undantag till sydligaste Sverige. Där trevade jag mig fram några dagar i tät dimma. Efter en kort väntan på lugna vindar paddlade jag över till Danmark. Där följde en period med en hel del sol och en del lugna vindar, men det var också kraftiga åskväder och kuling.

På den helt oskyddade danska västkusten blåste det kuling och jag drog därför kajaken norrut till fots med hjälp av en vagn jag har med mig. Efter 20 mil kom jag till Limfjorden, där paddlade jag österut till Jyllands östkust.

På den svenska sidan blev det åter motvind och regn. Vid Oslofjorden blev det sol men motvinden blev ännu kraftigare, dagtid nästan alltid kuling. Från och med Haugesund i södra Norge blåste det mer sällan kuling motvind, men nästan alltid motvind och dessutom regn de flesta dagarna under resten av min tid i Norge.

Jag gnetade vidare norrut längs den svårpaddlade norska Atlantkusten. Då vädret
tillät satt jag ofta 11-13 timmar i sträck i kajaken.

Det var ofta mycket svårt att bedöma hur förhållandena skulle bli, det är så många faktorer att ta hänsyn till. Bedömningarna är viktiga, att paddla är inte som att cykla: man kan inte stanna och kliva av när man paddlar längs branta klippor och tlantvågor från flera håll kastar kajaken hit o dit. Tidvattenströmmar, enorm havsdyning, kastvindar, fallvindar och uppgrundningar var några faktorer som ofta gjorde livet svårt.

Då jag kom till de allra nordligaste delarna skulle det blåsa storm ute på fiskebankarna i Norra ishavet. Jag paddlade därför inte runt Nordkapp, utan plockade åter fram vagnen och drog min nästan 100 kilo tunga kajak på mycket branta vägar 38 mil över bergen. Via Kirkenes i nordostligaste Norge anlände jag till Enare träsk i Norra Finland. Efter att ha paddlat över den sjön köpte jag en drygt tjugo år gammal oväxlad cykel för 400 kronor som jag använde till att dra kajaken söderut tvärs över de höga åsarna i östra Finland och ned till Saimens sjösystem i söder. Efter att ha paddlat genom Saimen drog jag kajaken till fots ned till östra delen av Finska viken där jag åter sjösatte kajaken i havet och paddlade västerut. Efter att ha lämnat Finlands fastland anlände jag till Åland varifrån jag paddlade över Ålands hav till Stockholms Skärgård.

Det har blåst och regnat oerhört mycket. Kuling har det blåst massor med gånger och vid två tillfällen har det blåst storm. Jag har inte räknat ihop exakt hur många dagar det har regnat ännu, men det är ungefär 90 dagar.

Till fots har jag dragit kajaken 77 mil och med cykeln drog jag kajaken 76 mil. När jag anländer till Vaxholm på lördag har jag paddlat 529 mil, varav drygt 400 mil i motvind (om jag paddlat åt andra hållet hade jag haft mindre motvind men flera andra nackdelar istället).

Jag har under 200 dagar levt exponerad för naturkrafter som inte går att föreställa sig om man lever ett liv inomhus. Jag har för det mesta lyckats göra korrekta bedömningar av väder, andra omständigheter och min egen förmåga. De fysiska påfrestningarna har varit stora, men försumbara jämfört med de psykiska påfrestningarna.

Naturligtvis har jag lärt mig mycket om väder, paddling och friluftsliv, men jag har också lärt mig mycket annat. Bland annat om beslutsfattande och om mentala strategier för att behålla psyket i bra form.

Jag har sett sanslöst mycket vacker natur och jag har sett sälar, uttrar, minkar, tumlare, rävar, renar, havsörnar och en massa andra fåglar (jag har också sett, och kännt några miljarder knott, myggor och fästingar).

Jag har inte varit sjuk någon dag (möjligen sjukligt envis).

Framöver
Jag kommer att hålla några föredrag (jag skall bara titta igenom några tusen bilder först...) Jag funderar också på att skriva en bok om min färd och jag har också funderingar på att hålla kurser i lite olika ämnen, men när jag nu kommer hem skall jag börja med att flytta in i min uthyrda lägenhet och få ordning på en massa saker.

Information om vad jag hittar på framöver kommer på hemsidan, men det kommer att ta tid.

Framme!

2001-10-27

Den sista dagen i kajaken hade jag för ovanlighetens skull mobiltelefonen tillgänglig. Plötsligt ringde radio P5 och gjorde en direktsänd intervju, jag anlände därför till bryggan i Vaxholm ett par minuter efter beräknad ankomsttid.

Vid bryggan var folksamlingen ännu större än då jag for iväg, detta trots att många i Vaxholmskanotklubb var bortresta. Familj, vänner, reportrar och många jag inte känner men som följt färden på hemsidan hade samlats för att möta mig. Klubben hade ordnat fika till alla, vilket jag tycker var hyggligt och generöst! Det var väldigt kul att så många kom, men det blev lite omtumlande eftersom jag inte är van vid så mycket folk.

Det är kul att komma hem, men det är också så att min mentala planering har varit väldigt bra och jag har inte på något sätt tröttnat på att paddla. Jag skulle mycket väl kunnat paddla, och njuta av det, ett par veckor till.

Hemma

2001-11-03

Lägenheten jag bor i hade jag hyrt ut omöblerad. Efter att ha varit hemma i en vecka har jag nu äntligen lyckats rota fram och flytta hit det viktigaste av mina ägodelar ur det kaos jag pressade in i min fars garage precis innan avfärden. Jag har också lyckats tvätta och få ordning på det mesta av utrustningen.

Bytet till det här livet är inte lätt. Ibland sitter jag bara och tittar ut genom fönstret och känner mig som jag antar att ett nyfångat djur på zoo känner sig.

Hittills har, eller kommer, min färd att bli uppmärksammad i:
TV: ABC-nytt, Rapport, Landet runt
Radio: P5
Tidningar: Aftonbladet, Expressen, DN, Skärgården, Arbetarbladet, Båtnytt, Utemagasinet

Skandinavien / Norden

2001-11-14

Många tycker att jag har paddlat runt Norden och inte runt Skandinavien, andra påstår att bara Finlands norra del tillhör Skandinavien. En del hävdar att Finland inte tillhör Skandinavien överhuvudtaget.

Jag förstår inte vitsen med att diskutera det, men eftersom så många har reagerat tar jag upp det. Innan jag for iväg tittade jag i diverse uppslagsverk. Det står väldigt olika i dem. Norden inkluderar alltid Island och oftast Färöarna. Dessa platser har jag inte tagit mig runt. I Nationalencyklopedin står det om "Skandinavien": "dels samlingsnamn på länderna Sverige, Norge och Danmark, ibland också Finland, dels...."